e.s.t. Leucocyte, den sista resan.

Leukocyter, vita blodkroppar, är en del av det mänskliga immunsystemet som skyddar kroppen mot främmande patogener och infektioner. De måste med jämna mellanrum förnya sig för att kunna fortsätta sitt arbete. Därav namnen på de sista låtarna.
För e.s.t. var spontana jamsessioner vägen till förnyelse. De hyrde en lokal inspelningsstudio under ett par dagar under sina turnéer och började sedan improvisera. De gjorde detta utan något förkomponerat material. De tre reagerade fritt på varandra och lät sig helt föras med i idéflödet och känna in det musikaliska fram och tillbaka. Musikerna behövde denna frihet för att kunna utforska nya musikaliska områden, eller som Esbjörn Svensson alltid formulerade det, ”… att följa musiken”. Förr i tiden har många av trions kompositioner utvecklats genom just denna improvisationskonst.
Och det fanns knappast någon annan formation på planeten som var så förutbestämd för detta sätt att sköta sina affärer som e.s.t var. De tre uppträdde med en nästan telepatisk visshet och andades som en; ”Den här gruppen har blivit ett ljud, ett geni och en mutantmänniska med sex händer, tre hjärnor och en musikalisk känslighet.”
// Jamie Cullum
Trion ”ställde ständigt den grundläggande frågan: Vad kan en pianotrio vara som den inte har varit tidigare?”
// Pat Metheny
Leukocyte är resultatet av en av dessa två dagars improvisationer. Inspelningarna ägde rum i det berömda ”Studios 301” i Sydney under bandets turné i Australien. I början av 2008 anslöt sig e.s.t.:s ljudtekniker Åke Linton till bandet i Bohus Sound Studios i Göteborg för att börja mixa. Den 28 april var det en fotografering i Berlin för den nya kampanjen. Den 16 maj levererades omslaget och albumet till ACT.
Så den 14 juni hände det obegripliga: Esbjörn Svensson, förmodligen den mest inflytelserika stylisten under det senaste decenniet, omkom i en dykolycka utanför Vrämdö nära Stockholm.
Som ett resultat av detta har Leucocyte blivit Esbjörn Svenssons och trions musikaliska arv! Det är det mest vågade album som Esbjörn Svensson (p), Dan Berglund (b) och Magnus Öström (dr) har spelat in som e.s.t. Kärnan i denna upptäcktsresa är dess extatiska energi. Det är en resa genom blodomloppet, utan kompositionellt skyddsnät och stilistiska begränsningar, där den musikaliska kommunikationens gränser lodas ut.
Esbjörn Svenssons musikaliska resa började för knappt tio år sedan med From Gagarin’s Point Of View, innan han kom till jorden med Strange Place For Snow och Seven Days Of Falling. Han gav näring åt själen med Viaticum, förlorade sig i sitt Tuesday Wonderland och resan tar sitt slut med Leucocyte.
