Beskrivning
Jan Lundgren – piano
Jukka Perko – saxofoner
Dan Berglund – kontrabas
Morten Lund -trummor
Pianisten Jan Lundgren gör musik som en briljant arkitekt. Om han skulle bygga ett hus, skulle det – enligt sången – vara ett väldigt, väldigt, väldigt fint hus. Och den skulle ha alla hans kännetecken. Det skulle visa hans djupa förståelse för både tradition och modernism, tillsammans med hans övernaturliga instinkt att förena de två. Det skulle tydligt förmedla hans unika sätt att blanda det allra bästa av amerikansk design och konstruktion med oklanderlig europeisk stil och smak.
För att förlänga metaforen, skulle Lundgrens byggnad på flera våningar vara en fröjd att bo i, rum med fascinerande former, mysiga hörn, tydliga linjer, rum som skulle innehålla artefakter som skulle låta nostalgi växa i besökarens sinne. Det skulle också finnas ett rymligt loft med utrymme för lek, improvisation.
Sedan de tidiga dagarna av sin karriär har Lundgrens konstnärskap präglats av förändring och förnyelse, och ändå tappar han aldrig bort det förflutna. Hans album ”Potsdamer Platz” är ett personligt uttalande, en trogen skildring av det unika perspektiv ur vilket han upplever och framför jazz. En tysk kritiker, som skrev för det högt ansedda DPA, beskrev Jan Lundgren som ”en man som helt enkelt kan göra allt.”
1 Potsdamer Platz
2 No. 9
3 Lycklig Resa
4 Bullet Train
5 The Poet
6 Never Too Late
7 Twelve Tone Rag
8 Song for Jörgen
9 Dance of Masja
10 On the Banks of the Seine
11 Tväredet
